Det är vi som utvecklar och bygger Malwa! 

Malwas värld och programförklaring,
välkommen att läsa och ta del av hur vi tänker, utvecklar och bygger Malwa med ambitionen att bidra till virkesrika, stormfasta bestånd med minimala markskador.

Gallrar vi för hur det har varit eller hur det kommer att bli?

Frågan är berättigad och mycket aktuell. Vi är i början av en klimatförändring och ingen vet väl riktigt vad den kommer att innebära på sikt. Idag säger forskarvärlden att vi kommer att få 30% mera regn och risken för häftiga skyfall och hård vind kan öka med så mycket som 40%.
Dessutom minskar antalet frostdygn och växtperioden blir längre, vilket innebär att skogen växer snabbare.

”… risken för häftiga skyfall och hård vind kan öka med 40%”

Vi vet också att de ökade regnmängderna påverkar och gör markerna känsligare för körskador. Detta tillsammans med färre antal frostdygn kommer att resultera i att antalet dagar med optimala drivningsförhållanden minskar. Och det står i kontrast med industrins krav på kontinuerligt flöde av färsk råvara och minskade körskador.

Så vad göra?
Det vi gör är att utveckla och bygga maskiner för första och andragallring, som tar sig fram med inga, eller obetydliga markskador och som inte kräver traditionella stickvägsnät utan kryssar fram mellan träden i stående skog.
På så sätt bidrar vi till att skapa virkesrika, homogena bestånd. Både skog och natur mår bättre av det.

Stormsäkra skogar. Finns det?

Aldrig helt säkra, men mycket går att göra för att skapa mera stormsäkra bestånd.
Hur röjning och gallring görs påverkar motståndskraften mot kraftiga vindar. Det är de flesta överens om, men sedan finns olika skolor.
Vår övertygelse och erfarenhet visar att den typ av beståndsgående gallring som kan göras med Malwa är den mest optimala lösningen. Maskinerna kryssar fram mellan träden i stående skog. Resultatet blir fler stammar kvar och minimal stickvägsbredd.
Vi är av uppfattningen att traditionella stickvägar och stickvägsnät inte tillför något för att göra bestånd stormsäkrare.

” … stickvägar och stickvägsnät tillför inte något för att göra bestånd säkrare”

Fler träd* kvar efter gallring

Malwa-gallring ger 100, och ibland ända upp till 200 fler träd kvar per hektar än gallring med stora maskiner som kräver stickvägar.
Hur kan vi påstå det?

Ja, dels berättar entreprenörer och markägare att så är fallet, dels vill vi visa följande räkneexempel, så att du själv kan du bedöma hur utfallet kan bli i din skog eller aktuellt objekt.
Vi använder oss av begreppet m3fub = fastkubikmeter under bark, eller inmätt totalvolym under bark. Timmervolym omräknas till exempel till m3fub med olika omräkningstal beroende på längd, dimension och kvalitet.

*Träd och stam är synonyma begrepp. Stam förstås av fackfolk, men många lekmän vill hellre se stam som ett träd. Därför använder vi båda begreppen.

Första gallringen
30 till 40 m3fub/hektar är normalt uttag vid gallring med beståndsgående maskinssystem/Malwa.
50 kr/m3fub beräknas som extra kostnad för gallring med beståndsgående maskinssystem/Malwa.
• Ger merkostnad på 1500,-/hektar (50 x 30).

Andra gallringen
25 till 30 m3fub/hektar är normalt uttag vid andragallring och bedöms likvärdigt mellan beståndsgående system och mellanstora/stora maskiner.
30 - 50 kr/m3fub beräknas som extra kostnad för gallring med beståndsgående maskinssystem/Malwa.
• Ger merkostnad på 750,-/hektar (50 x 25).

Total merkostnad för första och andragallring är cirka 2 250,-/ha

Vid slutavverkning
Med en medelstam på 0,5 m3fub och ett värde på 500,-/m3fub innebär att varje stam har ett värde på 250,-.
9 extra träd kvar efter gallring täcker extrakostnaden för första och andragallring, 9x250,- = 2250,-.

Vi räknar också med att värdet av 10 träd vid slutavverkningen behövs för att förränta investeringen i en beståndsgående gallring, cirka 2500,-

Kostnaden för att investera i Malwa-gallring täcks av dessa 9 + 10 = 19 stammar.

Hur många fler träd finns kvar i skogen
efter beståndsgående gallring?

Man kan räkna på olika sätt, men det kanske enklaste och mest begripliga är att uppskatta hur många träd som offras när stickvägar dras för att mellanstora och stora maskiner skall komma fram.
Kan vi vara överens om mellan 25 till 40 träd per 100 meter stickväg och att stickvägsavståndet normalt är 20 till 25 meter?

På ett hektar rör det sig då om mellan 400 och 500 meter stickvägar och multiplicerar vi det med 25 eller 40 stammar/100 meter blir det stora tal.
Vi talar om mellan 100 och 200 fler träd kvar per hektar som får växa till värdefullt virke.

Vid Malwa-gallring elimineras traditionella stickvägar, nät och korridorer.
Om vi räknar 100 fler träd kvar per hektar och att 19 av dessa investeras för att täcka merkostnaden för Malwa-gallring och förräntning av merkostnaden, betyder det att du har 81 fler stammar kvar.
Ingen vet hur virkespriserna utvecklar sig i framtiden, men 78 fler stammar till slutavverkning rör sig i dagens värde om minst 20.250,-/hektar (81 x 0,5 m3fub x 500,-/m3fub = 20.250,-).
Får du fler träd kvar ökar vinsten rejält.

Sammanfattningen blir att Malwagallring är en investering

Merkostnad för första- och andragallring 2 250,-
Beräknad räntekostnad på merkostnaden 2 500,-
 Summa merkostnad och förräntning 4 750,-
   
Intäkt från 19 stammar á 250 för att täcka merkostnaden 4 750,-
   
Övriga 81 stammar (100/19) ger ett bidrag på  + 20 250,-/hektar
 

Gör din egen kalkyl

Självfallet kan siffror och värden bli olika och ändra sig beroende bland annat på gallringsbetingelser, markförhållanden, prisutveckling och andra faktorer.
Vi har försökt balansera och hålla ner fördelarna med Malwa-gallring i de redovisade siffrorna. Det bästa du kan göra är att ta fram en egen kalkyl.

Malwa kalkylblad

 

 Malwa kalkylblad (pdf) »

 

 Ekonomi i gallringsskog

Stora maskiner är mera effektiva än Malwa om vi enbart ser till volym och produktionstid. Deras framfart kan ofta vara brutal och lämnar då djupa spår.
Olika typer av markskoningsgarantier och liknande åtgärder införs nu i ett försök att åstadkomma mera skonsam gallring, men en av konsekvenserna är att stora ytor och bestånd riskerar att inte bli gallrade eftersom marken är för känslig. Då är det stopp som gäller.

  • Malwa-gallring, oavsett om vi talar om första- eller andragallring, lämnar fler träd kvar att växa till värdefullt virke. Skogsinnehavet blir mera värdefullt och den framtida slutavverkningen ger bättre netto.
  • Värdet av minskade markskador är svårt att beräkna i pengar. Snarare ligger värdet i tillfredsställese och stolthet över skogen och det utförda jobbet.
  • Minskade stormskador kan i ekonomiska termer betyda oerhört mycket. Förutom all oro innebär en stormskada alltid omstart, kostnader och merarbete.
  • Med Malwa kan man nästan alltid gå in i känsliga bestånd året runt, eftersom maskinerna är så lätta och skonsamma mot marken. Särskilt för entreprenörer kan detta betyda fler uppdrag och fler dagar i verksamhet.

”Med Malwa kan man gå in i även känsliga bestånd året runt”

Tätortsnära skogar

Ju närmare samhälle och stad ett skogsbestånd finns, desto större blir önskemålen, ibland kraven, på att göra skogsmarken tillgänglig för natur och friluftsliv.
Därför har tätortsnära skogsbruk ofta, till skillnad från produktionsskog, andra betingelser. Allt fler kommuner och städer tar beslut om skogspolicy där skogens ekonomiska värde ställs mot, och ofta underordnas, miljö-, natur- och upplevelsevärden.
Ett exempel är Göteborgs stad där Park- och Naturnämnden ansvarar för ungefär 6 000 hektar skogsmark. I skogsplanens vision skriver man att stadens skogar är en viktig resurs för alla göteborgare - för rekreation, friluftsliv, natur- och kulturupplevelser samt grön rehabilitering och turism.
Malwa-grupper får återkommande och ökat antal uppdrag i dessa skogar.

Tack

alla som kör och arbetar med Malwa i sin vardag och som sporrar oss, uppmuntrar och utmanar oss och bidrar med värdefulla tips och förslag.
Tack också till alla mark- och skogsägare som driver på för ett mera skonsamt skogsbruk med mindre markskador.
Det ni gör och säger är viktigt för att vi fortsatt skall kunna utveckla och bygga Malwa på förarnas och skogens villkor.
Det är så vi fortsatt kan vara ”I en helt egen klass!”